Gå till innehållet

Kolbindningspotentialen hos återvunnen betong undersöks vid Topinpuisto i Åbo

Nyhet 19-11-2021 kl. 13.33

CO2ncrete Solution-projektet utreder hur betong binder kol till sig själv. I utredningen undersöks storleken på det kollager som det finska betongbeståndet bildar och potentialen hos betongens återvinningsfas att fungera som kolsänka och lager. Resultaten kommer att hjälpa kommunerna att bromsa klimatförändringen.

Con2Crete Solution-projektet utreder hur betong binder kol till sig själv. © Bild: Tommi Kekkonen.

Kol kan bindas genom återvinning av betong

Cement används som bindemedel i betong, vars tillverkning frigör koldioxid i en kemisk reaktion. Reaktionen kallas kalcinering och står för närvarande för cirka 70 % av utsläppen under tillverkning av betong. Denna slutprodukt är emellertid inte permanent, eftersom koldioxid i luften tenderar att reagera med färdig betong och bindas till den permanent. Detta fenomen kallas karbonatisering.

”Baserat på Forecons detaljerade och grundliga betongbeståndsanalys har vi fastställt mängden kol som absorberas av det finska betongbeståndet. I rapporten beräknades också den mängd betong som rivits i byggnadsbeståndet, varifrån mängden återvunnen betong i Finland kunde härledas”, säger Tommi Kekkonen, projektledare för projektet CO2ncrete Solution vid Byggproduktindustrin RTT rf.

Utredningen visar att cirka 5,5 miljoner ton koldioxid för närvarande bundits i det betongbestånd som är i bruk i Finland. Ökningen av lagret, eller kolsänkan, är cirka 100 000 ton koldioxid per år, vilket motsvarar cirka 10 % av Finlands cementindustris årliga utsläpp.

”Vi har också gjort en liknande analys för de tio största Hinku-kommunerna, så att värdena kan sättas in i ett regionalt sammanhang”, berättar Kekkonen. ”Beroende på stadens storlek är den årliga kolsänkan i kommunernas befintliga betongbestånd cirka 1000–4000 ton koldioxid”. Koldioxidbindningspotentialen för den betong som rivs är ungefär densamma, så att betydande mängder kol kan bindas genom optimerade återvinningsmetoder.”

Cirka 5,5 miljoner ton koldioxid för närvarande bundet i det betongbestånd som är i bruk i Finland. © Bild: Betoniteollisuus Ry.

Kolbindningspotentialen hos betong undersöks vid Topinpuisto

Byggnaderna rivs när de når slutet av sin beräknade livslängd. Under rivningsfasen krossas betongen för att exponera en stor yta av okarboniatiserad betong med vilken koldioxiden kan reagera. Mer än 1,5 miljoner kubikmeter betong rivs varje år, vilket ger en koldioxidbindningspotential på cirka 165 000 ton koldioxid.

Återvunnen betong har stor potential för kolbindning, men det finns ganska lite forskning om detta. Forskningen är viktig eftersom krossning och användning eller lagring av betong som sådan inte nödvändigtvis leder till att den maximala mängden kol binds. För att karbonatisering ska kunna ske måste betongytan vara i kontakt med koldioxiden i luften.

För att främja forskning om kolbindningspotentialen hos återvunnen betong har en forskningsmiljö upprättats vid Topinpuisto återvinningscentral i samarbete med Sydvästra Finlands avfallsservice och Ekopartners. I området mäts koldioxidhalten, temperaturen och fuktigheten på olika djup från fyra olika betongkrosshögar.

Återvunnen betong har stor potential för kolbindning, men det finns ganska lite forskning om detta. © Bild: Tommi Kekkonen.

Förhållandena för karbonatisering påverkas genom att skydda högarna från direkt regn och genom att sålla ut små bitar från högarna för att förbättra luftcirkulationen. Mätningen fortsätter under hela året, varefter kolhalten i kända betongprover mäts på samtliga mätdjup. Genom tillståndsuppföljning får man information om karbonatisering i olika krosshögar. Denna information används i fortsättningen för modellering av olika tillämpningar.

”Topinoja ger de första resultaten redan under detta år. Sedan diskuterar och funderar vi med kommunerna hur återvunnen betong kan användas i olika tillämpningar så att den kan utnyttja sin kolbindningspotential så bra som möjligt”, säger Kekkonen. ”Målet är också att hitta nya pilotobjekt där kolbindningen skulle optimeras och mätas i praktiken.

Mer information

  • verkställande direktör Jussi Mattila, Betoniteollisuus ry, tfn 0400 637 224, fornamn.efternamn@rakennusteollisuus.fi
  • produktgruppchef Tiina Kaskiaro, Rakennustuoteteollisuus ry, tfn 050 466 0297, fornamn.efternamn@rakennuseollisuus.fi
  • projektchef Tommi Kekkonen, tfn 050 350 8820, fornamn.efternamn@rakennusteollisuus.fi

  • Skriv ut sidan