Nyhet 13-12-2021 kl. 17.37
© Bild: Bostadsmässan i Lojo.
I Hiidensalmi har man beräknat koldioxidavtryck och kolhandavtryck för husen med hjälp av miljöministeriets uppdaterade metod för beräkning av byggnaders klimatavtryck. Livscykelgranskningen synliggör hur de talrika val som byggaren gjort påverkar koldioxidavtrycket under husets hela livscykel.
”Genom att kommentera byggmetoderna och planerna har vi väglett byggare från början att ta hänsyn till ett varierat klimatperspektiv för att minska utsläppen från byggande, bostäder och rörlighet”, säger Mirka Härkönen, projektchef för Bostadsmässan i Lojo.
Beräkningarna av koldioxidavtrycket och kolhandavtrycket i Hiidensalmi utfördes av Granlund Oy. Samtidigt var Granlund först i Finland med att testa den uppdaterade metoden för bedömning av byggnadens koldioxidsnålhet på uppdrag av Miljöministeriet. Koldioxidavtrycket beskriver den negativa klimatpåverkan under byggnadens livscykel. Kolhandavtrycket innebär de potentiella klimatfördelarna med en byggnad. Byggnaden kan till exempel producera solenergi för andra från sitt eget överskott.
I Hiidensalmis hus minskar man på koldioxidavtrycket med energi- och materialval
”Det fanns stora variationer mellan koldioxidavtrycken för Hiidensalmihusen. Objektens koldioxidavtryck varierade mellan 11–23 kg CO2e/m2/a. Det genomsnittliga resultatet för egnahemshus var 14 kg CO2e/m2/a. Storleken på koldioxidavtrycket beror framför allt på materialval, materialbehov, energieffektiviteten och produktionsmetoden för den energi som används. Byggnadstypen spelar också roll, utsläppen per kvadratmeter för höghus är betydligt högre än för typiska småhus. Eftersom beräkningarna inte gjorts med den uppdaterade beräkningsmetoden tidigare kommer jämförelseobjekten till först senare”, säger Tytti Bruce-Hyrkäs vid Granlund Oy.
Byggnadens klimatutsläpp och koldioxidavtryck påverkas mest av energiförbrukning vid användning och utsläppen från materialproduktionen. Vanligtvis orsakas hälften av klimatpåverkan av materialproduktionen.
”Ur ett klimatperspektiv erbjuder Hiidensalmi-regionen mycket omfattande lösningar, där man satsat på både energi- och materialval. När det gäller klimatpåverkan har man i de bästa objekten använt lätta konstruktioner, träprodukter eller material som innehåller återvunnet material samt utnyttjat värmepumpar och energieffektiviteten i en del av objekten är också i A-klassen”, berättar Bruce-Hyrkäs.
Visualiseringen av resultaten från bedömningen av koldioxidsnålheten hos ett bostadsmässoobjekt i betong. Beräkningen tar hänsyn till bindningen av organiskt kol i produktfasen och utsläppet i slutet av livscykeln. Under 15 år producerar en finländare ungefär samma mängd växthusutsläpp som småhuset i Hiidensalmi i exemplet under hela sin livscykel.
Beslut som påverkar koldioxidavtrycket och kolhandavtrycket redan i början av byggprojektet
När det gäller växthusutsläppen under husets hela livscykel är det viktigt att ta med klimatperspektivet i planeringen av det nya huset i ett så tidigt skede som möjligt.
”Till exempel bör man redan nu utgå från ett utsläppssnålt uppvärmningssystem och användningen av solenergi i planeringen”, konstaterar planeringsingenjör Jarmo Linjama från SYKE. "Solenergi är en utmärkt källa till uppvärmning och varmt hushållsvatten. Med en värmepump som fungerar med solenergi kan man kyla ner sitt hus på sommaren utan kostnader och utan utsläpp.”
Det är möjligt att minska utsläppen i alla byggnader, metoderna varierar beroende på objekt. ”Till exempel kan utsläppen från ett stenhus minskas avsevärt när man väljer lågutsläppsbetong med återvunna bindemedel”, säger Bruce-Hyrkäs.
Klimatvänligt byggande ökar inte nödvändigtvis kostnaderna för byggaren. ”Byggnadspriset beror bland annat på platsen för byggandet och de önskade egenskaperna. Genom att planera i tid blir det lättare att hantera kostnaderna. Vissa klimatlösningar är givetvis dyrare än konventionella alternativen”, menar Bruce-Hyrkäs.
"Att lyfta fram koldioxidavtrycket för besökarna på bostadsmässan skapar en möjlighet att reflektera över valens betydelse både inom byggande och boende. Vi hoppas att informationen uppmuntrar människor att göra gröna val och företag att marknadsföra klimat- och miljömässigt hållbara byggprodukter”, sammanfattar projektansvarig för Canemure-projektet Jenna Kotilehto från Lojo stad.
De som har löst sina biljetter till mässan kommer fortfarande att kunna besöka mässhemmen på den virtuella bostadsmässan, och snart öppnas de virtuella portarna för andra som är intresserade av nya aspekter inom boende. Alla objetspecifika koldioxidavtrycksrapporter har tagits till den virtuella mässplatsens objektspresentationer.
Mer om temat
Mer information
- Klimataspekter på bostadsmässan i Lojo 2021: projektarbetare Jenna Kotilehto, Canemure-projektet, Lohjo stad, jenna.kotilehto@lohja.fi, tfn +358 44 369 4488
- Beräkning av koldioxid- och kolhandavtryck i Hiidensalmi: Head of Carbon Neutrality Tytti Bruce-Hyrkäs, Granlund Oy, tytti.bruce-hyrkas@granlund.fi, tfn +358 500 655 020
- Byggande med låga koldioxidutsläpp: planeringsingenjör Jarmo Linjama, Finlands miljöcentral, jarmo.linjama@syke.fi, tfn +358 295 251 38