Nyhet 04-08-2022 kl. 10.19
Tulvaniitty Arabianranta/Helsinki. © Kuva: Saara Lilja.
Delaktiggörande innebär att föra samman olika människor för att skapa nya perspektiv. Delaktiggörande är en viktig del av Meteorologiska institutets och Finlands miljöcentrals gemensamma projekt, vars mål är att utveckla anvisningar för klimathållbar områdes- och stadsplanering.
Det är viktigt att involvera olika människor, eftersom beslut som fattas i området oftast påverkar det dagliga livet för människorna i området. Så kan man finna lösningar på frågor som inte skulle kunna lösas med traditionella metoder.
”Vid delaktiggörande är det viktigt att identifiera de persongrupper som berörs av besluten. Då känns det inte som att beslut fattas på invånarnas vägnar utan någon möjlighet att påverka besluten”, säger Milla Mikkola, forskare vid Meteorologiska institutet.
Det är särskilt viktigt att lyssna på ungdomars åsikter i delaktighetsprojekt, eftersom många beslut kommer att påverka dem under lång tid framöver. Att delaktiggöra ungdomar ger ungdomarna ömsesidigt en möjlighet att bekanta sig med arbetslivet.
Delaktiggörande är också utmanande. ”Vissa människor deltar mer aktivt än andra, och då finns en risk att vissa personers röst inte hörs. Det vore ändå viktigt att alla har en möjlighet att bli hörda, eftersom alla människor i området har sina behov med anknytning till området”, säger Mikkola.
Samskapande eller co-creation är en form av delaktiggörande som ofta är mer omfattande än delaktiggörande. Delaktiggörande kan ofta vara ytligt, medan samskapande tar hänsyn till olika perspektiv redan från början av planeringen och utvecklingen. Samskapande har till exempel redan använts vid planeringen av ett koldioxidneutralt stadsområde i Hiedanranta i Tammerfors.
Samskapande i Hiedanranta, Tammerfors, är utgångspunkten för planeringen
Hiedanranta är en planerad stadsdel med 25 000 invånare, vars uppförande är planerat till 2023. ”I Hiedanranta hanteras begreppet hållbar stad på ett innovativt sätt och vid regionplaneringen har stor nytta dragits av samskapande”, säger Mikkola.
I Hiedanranta kommer man att ordna workshoppar som innehåller en dialog mellan forskning och praktik. För nästa år är målet att ordna en workshop som samlar sakkunskapen hos beslutsfattare, myndigheter, forskningsinstitut, utvecklare av Hiedanranta och områdets framtida invånare.
”Workshopparna i Hiedanranta, liksom andra workshoppar, handlar om förtroende. Genom att skapa förtroende mellan oss och deltagarna i workshoppen kommer vi att kunna skapa resultat som alla är engagerade i”, säger Mikkola.
Forskningsinstitutioner kommer också att dra nytta av samarbetet mellan projekt och aktörer. ”Det är viktigt för Meteorologiska institutet, liksom för alla andra forskningsinstitutioner, att forskningsdata kan implementeras i praktiken, till exempel genom delaktiggörande. Då får vi se hur informationen vi producerat reflekteras i verkligheten”, säger Mikkola.
I gengäld kommer man i workshopparna att identifiera hurudan information som behövs. Så får forskningsinstitutionerna veta vilken typ av information som är nyttig och nödvändig just nu.
Samarbete mellan forskare, företag och invånare
Det är inte bara invånarnas deltagande som är viktigt för delaktiggörandet, utan också städernas, företagens, forskningsinstitutionernas och projektens deltagande behövs. Bra exempel på mångsidigt delaktiggörande är Finlands Akademis Atmosfär- och klimatkompetenscenter ACCC samt Canemure-samarbetet mellan Meteorologiska institutet och SYKE inom region- och stadsplanering.
”Relevansen och betydelsen av Canemure- och ACCC-projekten betonas genom deras realtidskoppling med aktörer som bygger upp samhällets klimathållbarhet, till exempel stadsplanerare, och målet är att tillsammans lära sig och använda forskningsdata i praktiska lösningar”, sammanfattar Saara Lilja, chef för gruppen Klimatförändringen och samhället vid Meteorologiska institutet.
”Naturbaserade lösningar är ett bra sätt att samtidigt främja bekämpningen av klimatförändringen och klimatriskberedskapen. Canemure-projektet förbereder riktlinjer för klimathållbar planläggning och utvecklar dem tillsammans på stadsplaneringsnivå, där den viktigaste utmaningen just nu är att koppla samman kampen mot klimatförändringen och anpassningen till förändringar”, säger Lilja.
Samarbetet mellan de olika aktörerna återspeglar den hållbara utvecklingens dimensioner: den ekologiska, ekonomiska och sociala dimensionen. Företagen funderar till exempel på hur de kan uppnå en hållbar ekonomi, invånarna funderar på de sociala dimensionerna som fritidsaktiviteter och mötesplatser, medan forskningsinstitutionernas forskningsfrågor handlar om olika dimensioner av hållbarhet, som alltid borde ingå i delaktiggörandet och regionalplaneringen.
Mer om temat
Mer information
- gruppchef Saara Lilja, Meteorologiska institutet, fornamn.efternamn@fmi.fi, tfn 050 344 6066