Koldioxidavtrycket från finländarnas stugliv bedömdes för första gången – med den nya räknaren framgår också den enskilda stugägarens utsläpp

Koldioxidavtrycket från stuglivet består av resor, energiförbrukning, tjänster och varor samt båtliv. Egenskaperna och utrustningsnivån hos finländarnas stugor varierar, liksom vanorna i stuglivet, så det finns också stora variationer mellan enskilda stugors koldioxidavtryck. © stock.adobe.com

I Finland finns över en halv miljon sommarstugor och över hälften av finländarna tillbringar tid i stugorna. Allt fler reflekterar också över stuglivets miljökonsekvenser. Finlands miljöcentral (Syke) räknade för första gången växthusutsläppen som det finländska stuglivet producerar. Forskningen finansierades av jord- och skogsbruksministeriet (skärgårdsdelegationen SANK), miljöministeriet och Finlands miljöcentral (Syke). Samarbetsinstanser har varit Fritidsboendes förbund VAAL rf och Finlands Egnahemsförbund rf.

Enligt undersökningen som genomfördes av Finlands miljöcentral är finländarnas totala koldioxidavtryck från stuglivet cirka 1,2 miljoner koldioxidekvivalentton per år. Det genomsnittliga koldioxidavtrycket från en stuga i Finland är cirka 2,3 koldioxidekvivalentton per år. Stuglivets andel av det genomsnittliga årliga koldioxidavtrycket för en finländare som ägnar sig åt stugliv är 7,5 procent. Beräkningen grundar sig huvudsakligen på uppgifter för 2021 och de utsläppskoefficienter som användes i början av 2023.

I beräkningen av stuglivets koldioxidavtryck ingår stugornas energiförbrukning, resorna till stugan, resorna från stugan för att uträtta ärenden, båtlivet samt konsumtionen av varor och tjänster. I beräkningen ingår inte byggnadsfasen, utsläppen från markanvändningssektorn, mat och dagligvaror eller stugor som är belägna utomlands.

Mest växthusgasutsläpp uppstår från trafiken till stugorna. Stuglivets koldioxidavtryck består av resor (58 %), energiförbrukning (19 %), konsumtion av varor och tjänster (18 %) och båtliv (5 %).

I samband med beräkningen av koldioxidavtrycket utredde experterna också energisituationens och den ekonomiska situationens inverkan på stuglivet åren 2021–2023. Man fick in ett stort antal svar på enkäten. Detta stärker uppfattningen om att energi- och miljöfrågor intresserar stugägarna.

”De finländska stugägarna vill ha och söker information om stuglivets miljökonsekvenser, och många har redan vidtagit åtgärder för att minska energiförbrukningen och klimatutsläppen”, berättar verksamhetsledare Marju Silander vid Finlands Egnahemsförbund rf.

Det finns stora skillnader mellan stugornas koldioxidavtryck

Egenskaperna och utrustningsnivån hos finländarnas stugor varierar, liksom vanorna i stuglivet, så det finns också stora variationer mellan enskilda stugors koldioxidavtryck. Vid sidan av undersökningen utarbetades en räknare med vars hjälp var och en kan utreda koldioxidavtrycket från sin egen stuga. I räknaren matar man in uppgifter om stugresor, uppvärmning, el, båtliv samt konsumtion av varor och tjänster.

”Vår räknare hjälper folk förstå vad utsläppen från den egna stugan beror på. Till exempel ökar sannolikt koldioxidavtrycket från stuglivet för en familj som reser från huvudstadsregionen till en stuga i Insjöfinland eller östra Finland på grund av den långa bilresan. För den som bor nära sin stuga kan koldioxidavtrycket å andra sidan mest påverkas av vinteruppvärmningen av stugan”, berättar specialforskare Johanna Niemistö vid Finlands miljöcentral.

Stuglivets koldioxidavtryck kan minskas på många olika sätt. Utsläppen från stugresan kan minskas genom att man byter till ett mer utsläppssnålt färdsätt och minskar reseprestationen. Precis som hemma lönar det sig också på stugan att använda energi på ett sparsamt sätt och välja en energieffektiv lösning för vinteruppvärmningen. Räknaren för stugägarens koldioxidavtryck erbjuder fler tips för klimatsmart stugliv.

Forskningsprojektet Mökkeilyn hiilijalanjälki (Stuglivets koldioxidavtryck) finansierades av jord- och skogsbruksministeriet (skärgårdsdelegationen SANK), miljöministeriet och Finlands miljöcentral (Syke). Samarbetsinstanser har varit Fritidsboendes förbund VAAL rf och Finlands Egnahemsförbund rf. Undersökningen genomfördes av Finlands miljöcentral. Räknaren utarbetades i samarbete med projektet Mot koldioxidneutrala kommuner och landskap (Canemure).

Bekanta dig med materialet

Räknaren för stuglivets koldioxidavtryck (på finska) (laskurit.hiilineutraalisuomi.fi)

Rapporten Mökkeilyn hiilijalanjälki Suomessa (på finska) (julkaisut.valtioneuvosto.fi)

Mer information

specialforskare Johanna Niemistö, Finlands miljöcentral Syke, Joensuu verksamhetsställe, fornamn.efternamn@syke.fi, +358 295 251 835

verksamhetsledare Marju Silander, Finlands Egnahemsförbund rf, fornamn.efternamn@omakotiliitto.fi, +358 457 200 626

ordförande Tapio Tervo, Fritidsboendes förbund VAAL rf, fornamn.efternamn@omakotiliitto.fi, +358 400 609 476

ledande expert Elina Auri, jord- och skogsbruksministeriet, fornamn.efternamn@gov.fi, +358 295 162 041

miljöråd Sanna Andersson, miljöministeriet, fornamn.efternamn@gov.fi, +358 295 250 063